Stena Recycling

År 2018 stoppade Kina importen av osorterat plastavfall för återvinning. Det innebar en utmaning för hela återvinningsindustrin, men öppnade samtidigt en möjlighet att utveckla en ny verksamhet på hemmaplan. Tack vare långsiktig ekonomisk stabilitet och frånvaro av hårda vinstkrav kunde El-Kretsen gå in och garantera en investering som möjliggjorde för Stena Recycling att bygga en helt ny anläggning för plaståtervinning utanför Halmstad. Men utmaningarna med att skala upp användandet av återvunnen plast är fortfarande stora.

Plastavfall handlas över hela världen, framför allt genom att rika länder exporterar sitt avfall till huvudsakligen asiatiska länder. För bara tre år sedan gick den största delen av plastavfallet från Sverige på export till Kina. Anledningen var att det inte var lönsamt att återvinna plast på hemmaplan. Återvunnen plast konkurrerar med olja, och den plast som produceras från den. Och så länge priset på olja är så lågt att dess slutprodukter blir billigare än om de skulle tillverkas från återvunnen plast är det svårt att nå lönsamhet.

Olja är fortfarande i sammanhanget väldigt billigt, så den investering det innebär att bygga en anläggning som kan hantera allt plastavfall som genereras i Sverige är riskabel. Det kräver en investering som inte säkert kommer att betala sig. Anledningen är att vi inte vet vilka styrmedel och subventioner som kommer att styra handeln med oljeprodukter i framtiden.

Utmaningarna med återvunnen plast

Idag ser vi annonser och reklam om att produkter har en viss del återvunnen plast. Det ses som en marknadsfördel och som ett steg mot mer cirkulära produkter. Men utvecklingen är i ett tidigt skede och producenter har uttryckt oro för tre saker; pris, kvalitet och volym.

  • Eftersom priset är högre än jungfrulig plast måste användandet ge en konkurrensfördel.
  • Plasten tillverkas för att ha unika egenskaper och finish. Det är helt enkelt lättare att säkerställa detta genom jungfruligt material som är rent från tillsatser.
  • Globala producenter behöver stora volymer och förutsägbarhet i leverans för att kunna planera sin tillverkning. Marknaden för återvunnen plast har inte kommit till den punkt att den är lika trygg som jungfrulig plast när det gäller tillgång och som beskrevs i tidigare punkt, jämnhet i kvalitet.

I ett sådant läge krävs något ytterligare för att skapa en marknad för återvunnen plast. Det kan vara tillverkares egna önskemål. Det skulle också kunna vara lagstyrt, antingen genom ekonomiska subventioner eller genom att ställa krav på att använda viss andel återvunnet material. Inget av detta fanns på plats 2018.

Utvecklingen av ett cirkulärt plastanvändande

Vi på El-Kretsen hade inte tid att vänta på rätt marknadsekonomiska förutsättningar. Utvecklingen av ett mer cirkulärt plastanvändande är i sin linda men vi vet att det kommer ha en given plats i framtiden. Plast finns idag överallt, i produkter och förpackningar och sprids som avfall i haven. Att fånga upp dessa flöden och i nästa steg kunna använda det som ett konkurrenskraftigt alternativ till olja eller bioplast är troligen det bästa för att pusha utvecklingen i rätt riktning.

Den anläggning som nu finns på plats utanför Halmstad i södra Sverige kan:

  • Säkerhetsställa ett cirkulärt flöde på elektronikplast
  • Hantera de importrestriktioner som började i Kina och som nu gäller i en lång rad länder
  • Producera rena plastfraktioner
  • Göra plastavfall till plastråvara
  • Nå lokala och internationella plastkunder
  • Leverera en produkt som är ett substitut mot jungfrulig plast (olja)

Anläggningen har kapacitet att hantera 12 000 ton/år eller 3 ton/timme. Det behövs. Det vi kallar ”Diverse elektronik” är den största fraktionen El-Kretsen samlar in. Det är allt från mobiltelefoner och sladdar till mikrovågsugnar och TV apparater. Av de cirka 70 000 ton diverse elektronik vi varje år samlar in består 21 procent av plast.

12 000 Anläggningens kapacitet i ton/år.

Hur ser framtiden ut?

Grovt räknat kan vi idag återvinna runt 50 procent av den plast som finns i elektronikprodukter till nya råvaror. Det är en bra början, men självklart en siffra som behöver öka kraftigt under det kommande decenniet. Vi på El-Kretsen ser fram emot att vara delaktiga i det arbetet framöver.

Det kommer att krävas mer av det som kallas ekodesign, det vill säga att redan från början bygga produkterna så att materialen ska kunna återanvändas. Samtidigt behöver själva återvinningsprocessen utvecklas så att vi på ett energieffektivt sätt kan materialåtervinna så mycket som möjligt till en kvalité som är helt jämförbar med jungfruligt material. När vi kommit så långt behövs inte längre de ekonomiska styrmedlen. Men där är vi inte ännu. För att snabba på arbetet behövs tydliga och långsiktiga politiska spelregler. Politiken kan skapa ekonomiska styrmedel för att främja utvecklingen av återvinning. Det kan ske på flera plan. Utbildning, forskning skattelättnader, informationskampanjer som ökar efterfrågan och mycket annat. Det är inte enbart en fråga mellan producent och konsument utan en fråga för hela samhället.