En el-produkts livscykel

Små smarta produkter. De lyser, låter, kommer ihåg saker, berättar var du är och kopplar ihop dig med världen. Ofta innehåller de ofantligt många ämnen och material som förädlats till komponenter som i sin tur bildar den produkt du håller i din hand. Här kan du följa el-produkternas hela livscykel; från idé-stadiet, via användning, återvinning och i slutändan förhoppningsvis återanvändning av material till nya prylar. Ska vi styra samhället mot helt cirkulära flöden och samtidigt bli mindre beroende av gruvdrift och olja så gäller det att vi gör produkter som går att återvinna till fullo, och att vi lär oss separera och ta hand om alla de material som satts ihop eller på annat sätt är svåra att få ut. Vi har kommit långt inom återvinning i Sverige, men än är vi inte framme!

Ladda ner en el-produkts livscykel som PDF

Tillverkning

Tillverkningsfasen är ofta där en el-produkts största miljöbelastning finns. Vissa material utvinns bara på några få ställen på jorden och det kan krävas tusentals kilo uppbruten bergmassa för utvinning av ett enda kilo grundämne.

Användning

Det är klokt att låta en produkt användas så länge som möjligt. Ju längre livslängd, desto mindre miljöbelastning. Det gäller som en generell regel, med det finns undantag. Gamla energislösande produkter som exempelvis kylskåp, där användningsfasen står för en större del av miljöbelastningen, kan vara ett sådant exempel.

Analys

Två procent av det vi samlar in skickas till vår analysanläggning i Arboga. Vi tar reda på hur gamla produkterna är som samlas in, vad för slags produkter det är och vad de innehåller. Det ger oss information som är värdefull i återvinningen.

Transport

El-Kretsen hämtar stora volymer gamla el-produkter, ofta från ett par platser per kommun. Själva återvinningen sker sedan på olika platser i landet beroende på vad det är för produkt. Vår roll är att koppla ihop allt, att veta vad som ska vart, och se till att det kommer rätt. Ibland blir det långa transporter, men det är ur miljöperspektiv alltid värt det. Och anledningen hittas i återvinningsprocessen.

Återvinning

Vi vet att tillverkningsfasen ofta står för en elprodukts huvudsakliga miljöbelastning. Och vi vet också att rena metaller kan användas hur många gånger som helst utan att tappa kvalitet. Även plaster har potential att återvinnas. Självklart går det åt energi i återvinningsfasen, men långt mindre än att bryta det ur jordskorpan. Den största positiva effekten av återvinning är minskningen av alla de negativa sidor som gruvdrift och oljeborrning för med sig. Idag återvinner vi drygt 80 procent av allt som kommer till oss. Det är bra, men behöver bli ännu bättre.

Energi

Det som inte materialåtervinns hanteras som en brännbar fraktion och går i stor utsträckning till produktion av fjärrvärme. I ett land som Sverige som behöver mycket värme finns i dag en brist på brännbart material. Det är i grunden positivt eftersom det betyder att återvinningsgraden är hög. För att lösa underskottet är det många kommuner som importerar sopor. Effektivitetsmässigt är det ett bra bränsle, givet att det som kan materialåtervinnas är utrensat och att reningen håller en hög nivå.

Deponi

Det vi i största möjliga mån vill undvika är deponi. Vissa ämnen, såsom kvicksilver, är vi tvungna att deponera eftersom de enligt lag ska fasas ut ur kretsloppet. Annat som deponeras kan vara sten eller betongmaterial, sådant som exempelvis kan fungera som vikter i vitvaror.

Övrig materialersättning

En del av det som återvinns används för att ersätta andra material i till exempel täckning av deponier eller fyllnadsmaterial vid vägbyggen.

Hållbar design

För att kunna öka både återvinningsgrad och effektivitet krävs att tillverkare tar hänsyn till återvinningsfasen redan när produkten designas och produceras. Detta är relativt nytt, men det finns en tydlig potential i att återvinna mer material än i dag